Som värderingsman för Sveriges Handelskamrar så besöker jag dagligen dödsbon för att vara behjälplig med värderingar och bodelningar. Jag både ser och hör mycket om personers syn och tankar kring föremål men även minnen som saker bär på.

För en person som mig som går in för ekonomiskt värde så kan uppgiften tänkas vara lätt men även jag slås av tanken om ett tidigare liv.  Människor som uppskattat deras saker och hem, tanken på stora julmiddagar med finporslinet och sommarfikat i trädgården gör sig påmind när jag botaniserar mig genom någons liv.

Varför anlitar man då en värderingsman?
Ur min synpunkt så är dem vanligaste anledningarna att man oftast inte kommer överens om hur lösöret ska fördelas eller att man helt enkelt bara är nyfiken på vad mormors gamla vas är värd.

Personligen så tycker jag det är fördelaktigt är att man får ett bra begrepp över bohagets värde i stort så man med gott samvete kan fortsätta sortera övrigt lösöre och dela upp det mellan varandra utan att konflikter ska uppstå.

Hur delar man då upp saker?
Jag brukar rekommendera att i första hand dela upp dem sakerna som verkligen har en betydelse som man knutit band till under åren. Det som påminner om våra nära och kära. I ett andra steg så kan det vara klokt att kontakta en auktionsfirma som får komma och titta på resterande lösöre och se om det är något dom kan saluföra.